STARTSIDA   Datorer   Elkraft   Program   Transport   Mobilt-radio   Forskning   Medicin   Vardag   Övrigt   Om oss   Kontakta
Seriösa tekniktexter för seriösa läsare Jörgen Städje, 2017-04-17 He’s back! Voldemort is back! Nej, men Jörgen Städje är tillbaka igen, denna gång i sitt eget forum. Du kanske minns paspperstidskriften Teknikaliteter som gavs ut på IDG, med bara mina gamla artiklar, och några nya. Med den ville jag bevisa att det gick att sälja djuplodande, högkvalitativa teknikartiklar, fast knappt någon trodde på det. Och det gjorde det. Första utgåvan trycktes i 3500 exemplar och var slutsåld på 8 timmar, trots det tämligen höga priset på 199 kronor. För att citera min far: "Svopp sa det i skogsbotten så var pigan förlovad!" Nu blir det sannolikt inga flera papperstidskrifter. Det är bara att inse att vi står inför ett större teknikskifte och att man får acceptera att läsa allting på en bildskärm framöver. Det blir ett skifte i stil med att glödlamporna försvann och lysdioderna tog över. Det blev lite gnäll i början men idag är alla glada. Att behöva läsa på en bildskärm spelar absolut ingen roll, det viktiga är texternas kvalitet och frihet från svammel. Korta snuttnyheter har blivit Internets nemesis. Det svämmar över av korta skräpnyheter som inte kostar något att läsa, och helst inte ska kosta något att producera heller. Redaktionerna vill ha ett allt större flöde av korta texter, inte för att lämna korrekt information, utan för att få annonsklick att livnära sig på. Konspirationer sprider sig i alla digitala media och far runt jorden som farsoter, som ett resultat av att det är lättare att hitta på en kort nyhet, eller knycka den någonstans, än att hämta in en riktig nyhet från verkligheten, och de flesta ser inte skillnaden. (o)bildningen som blir resultatet är redan uppenbar? För mig existerar inte Too Long, Didn’t Read. Det har visat sig att de intellektuella läsarna är trötta på kortartiklar på 200 ord eller mindre, illa korrekturläst text, artiklar som bara består av en videosnutt, slarvigt översatta pressreleaser, o-tekniker som försöker sig på att skriva om teknik, svängelskt fikonspråk och annonser. Då undviker vi det. Mina texter ska vara djupa, undersökande, understödda av snygg grafik och locka en sann tekniker till sängläsning. Varför jag skriver En sak ska du ha klar för dig: Jag skriver en artikel helt enkelt för att jag själv vill förstå hur objektet fungerar. Jag vill rycka i en spak, slå om en brytare i ett kärnkraftverk eller tutta på en raket. Under mina drygt 27 år som teknisk journalist har jag lärt mig att människor blir glada av riktigt djuplodande teknik förklarat på ett så pedagogiskt sätt att det går att begripa. Ett tusental läsarbrev från människor med samma uppfattning, styrker mig i att detta är riktigt. Låt mig exemplifiera. Protoner syns inte, men en partikelaccelerator är en fantastiskt intressant maskin. Partikelforskning har allt: höga effekter, högspänning, supraledning, radiosändare, styrdatorer, snabb elektronik, jättelika datalager och mycket datakommunikation. Kan det bli bättre? Ja, det kan det. Rymdforskning, till exempel. Inte nog med att forskarna måste bygga elektronik och mekanik som ska tåla höga g-krafter, den ska tåla så hög strålning att en människa inte skulle överleva i en minut, den ska kunna kommunicera med Jorden på miljarder kilometers håll och den ska tåla rymdens vakuum och en temperatur nära absoluta nollpunkten. Eller tvärt om. Ska man landa på Venus måste datorer och kameror tåla 460 grader (glöder) och en atmosfär tjock som vatten, som skulle krossa oss platta som frimärken. Men jag vill ingalunda påstå att jag behärskar allt detta. Istället blir det jag som kommer och forskar och frågar och det blir upp till dig, käre läsare, att utbilda mig. Det går inte om jag inte får in tips på makalösa maskiner och industriprocesser, intressant tillverkning eller starka datorer. Historik Min första artikel handlade om datasäkerhet och kom i Ny Teknik 1984, varpå jag fortsatte med att argumentera för att använda utrangerade industridatorer i gymnasieskolorna. Men det fick mothugg. Så kunde man inte göra, då. Ungefär samtidigt, 1983 ritade jag den första systemskissen över terminalnätet på KTH och den blev inte särskilt väl mottagen, för systemavdelningen såg helst att detta hade förblivit okänt. Min första kommersiella artikel kom 1989 och handlade om spel, men det egentliga genombrottet kom 1990 med artikeln ”Mörka tankar vid nätinstallationen”, mest beroende på att jag blev så arg på en nätverksleverantör att jag var tvungen att publicera något. Svenska PC World stod till tjänst. Sedan har det rullat på. Gynna våra annonsörer kan jag inte säga, eftersom vi inte har några annonser, men du får gärna läsa sponsorernas artiklar och pressreleaser och kommentera och tala om vad du tycker. Pressreleaser är trots allt vad sponsorerna lever på och har som verktyg för att få ut nyheter om sina produkter. De är inte så roliga alla gånger, men visar på det som komma skall. Avslutning Jag måste få avsluta med att tacka de vänner och finansiärer som gjort Teknikaliteter möjlig. Ralph Lundsten som direkt slantade upp för de programmoduler som krävdes, Thomas Nyström, Audrone Vodzinskaite-Städje, Linus Holmberg och Andreas Myrenblom som halade fram pengar som möjliggjorde aktiebolaget Techtext Media AB som äger Teknikaliteter och www.teknikaliteter.se Hoppas du ska trivas med Teknikaliteter! Jörgen Städje	SUNET, Nätbyggare: We have liftoff! Del 1 av 2. Whitepaper som beskriver hur man bygger landsomfattande optiska nät med 100 Gbps och möjlighet till hela 688 Tbps total kapacitet. Första delen beskriver den landsomfattande ringstrukturen. Läs mer! SUNET, Nätbyggare: We have liftoff! Del 2 av 2. Whitepaper som beskriver hur man bygger landsomfattande optiska nät. Denna del berättar om hur optisk routing med ROADM fungerar. Stamnätsnoder beskrtivs detaljerat. Läs mer! SUNET, Nätbyggare: We have liftoff, del 3 av 2. Whitepaper som beskriver hur ljuset på ett optiskt nät ser ut, olika våglängder, modulation, optiska komponenter och deras funktion. Den optiska transceivern studeras nära, både som komponent och som koppling på optiskt bord. Läs mer! SUNET, Nätbyggare: We have liftoff, del 4 av 2. Den optiska våglängsväxeln ROADM (Reconfigurable Optical Add-Drop Multiplexer) förklaras i detalj och dess inkoppling både i ett "hörn" i nätet, centralt i driftcentralen förklaras samt hur den bidrar till redundansen. Läs mer!
Nyhetschef och ansvarig utgivare: Jörgen Städje   |   Copyright © 2017 Techtext Media AB

Teknikaliteter.se är för närvarande en statisk prototyp. Dynamisk sida kommer.