STARTSIDA   Datorer   Elkraft   Program   Transport   Mobilt-radio   Forskning   Medicin   Vardag   Övrigt   Om oss   Kontakta
Allt var bättre förr, särskilt 1890-1920 Jörgen Städje, 2017-04-20 Artonhundratalet verkar för de flesta vara en grå forntid, en mossig murkenhet med bara svält och elände i Europa. Och sen kom första världskriget och ryska revolutionen och spädde på. Inget kunde vara mera fel. Vi har den allmänt felaktiga uppfattningen att Sverige i nittonhundratalets begynnelse bara var fattigdom, utvandring och ”Jag tyar int’ längre, Kal-Oskar”. Låt oss istället se det som att de svenska utvandrarna hjälpte till att bygga upp USA i och med att cirka 800.000 personer utvandrade under 1800-talet och 1900-talets början, och ungefär var tionde amerikan fortfarande tycks heta Andersen, Nielsen eller något annat svenskklingande. Svensktillverkad kristallmottagare från 1925. Stenåldern? Nej, en informationslösning som alde grunden till all snabb informationsförmedling till allmänheten. Bild: Holger.Ellgaard, CC BY-SA 3.0 Det var under nittonhundratalets allra första början som de tekniska och medicinska uppfinningarna började spruta fram. Apparater och manicker som skulle komma att revolutionerna människans liv i västvärlden, föddes i rasande takt. Utbildning och fungerande sjukvård blev tillgänglig för de flesta och radion började sprida information. Vi började kunna spela in ljud och den rörliga filmen blev en realitet. Åren 1890-1920 innebar en mycket större teknologisk revolution än vad som sker idag. Egentligen var 1800-talets början en ännu större revolution i och med att ångmaskinen förvandlade mycket manuellt arbete till mekaniserad industri. Ångmaskiner kunde driva stora fraktfartyg oberoende av vinden, järnvägen tog sin början och mekaniserade vävstolar gjorde tyg billigt och därmed tillgängligt för den stora allmänheten. Charles Babbage skapade den räknande maskinen. Det var tekniska revolutioner i kvantsprång som vi knappt kan drömma om idag. Ett av de största framstegen någonsin i Sverige var folkskolereformen, som gav landet en bildad medelklass. En sådan är nödvändig för att demokrati ska kunna fortleva. I början av 1800-talet gick bara cirka 15 % av barnen i skolan, men efter reformen utbildades betydligt flera. Det var dessa framsteg som gjorde Europa och Sverige till den välmående ö vi fortfarande är. Bilden nedan visar bara ett litet urval av vad 1800-talet hade att bjuda på. Mot 1800-talets slut ansåg man allmänt att alla stora uppfinningar redan var gjorda, men idag vet vi att det inte stämde. För sen kom 1900-talet som blev Europas stora språng. Nästa bild visar huvudsakligen svenska händelser och uppfinningar under denna tid. Tänk på att bilden bara visar ett minimalt, sverigecentrerat urval som är betydligt mycket tätare än bilden ovan. Många av uppfinningarna som visas på tidslinjen ovan hade förekommit tidigare, i primitivare varianter. Ett exempel är offsetpressen från 1875 som först tryckte på metall, men då Ira Washington Rubel från USA år 1903 råkade upptäcka att den var mycket bättre på att trycka på papper var den stora tryckerirevolutionen ett faktum. Edisons koltrådslampa från 1879 fungerade visserligen, men inte förrän volfram började användas som glödtråd 1906 kunde lampan börja lysa ordentligt, så som vi är vana vid idag. Andra längre utvecklingsstigar är exempelvis kvinnlig rösträtt som debatterades i England redan på 1890-talet, men infördes i Sverige 1919. Den kvinnliga rösträtten började omkring detta årtionde i stora delar av Europa. Elektrifierad järnväg började visserligen redan 1880 i Menlo Park i New Jersey, men var då bara experimentverksamhet. Det var i Sverige den fick sitt kommersiella genombrott 1923. Alla lärdomar var inte så trevliga. Titanic sjönk 1912 och helt bortsett från att man lärde sig att inga fartyg kan göras osänkbara, lärde man sig också att det ska finnas en radiotelegrafist på vakt dygnet runt på alla fartyg. Som resultat av en bättre utbildad befolkning startas under denna tid de industrier som numera är Sveriges ryggrad rent tekniskt och medicinskt. Kraftdistributionen i vårt avlånga land påbörjas med hjälp av trefasig högspänning. Stora vetenskapliga upptäckter som röntgenstrålar och vacciner sker också under denna tid. Två stora politiska händelser är första världskriget som inte direkt för världen framåt, och den ryska revolutionen som stänger in det tidigare så framgångsvänliga Ryssland i Sovjetunionen för lång tid framöver. För oss andra utvecklas nya kommunikationsmetoder som den trådlösa telegrafen, fotografi och film, och radion blir en allemansapparat. I koncentrat: Den svenska mekaniska industrin föds Storskalig järnmalmsexport Det inspelade ljudet Distribution av elektricitet till gemene man Fotogenlampan ersätts av glödlampan Häst och vagn börjar ersättas av automobiler Folksjukdomarna utplånas Stambanan knyter ihop alla Sveriges små, lokala banor Telekommunikation, trådlös och trådbunden Televerket knyter ihop Sveriges telenät Utbildning för alla Och så det som vi idag tyvärr inte sätter särskilt stort värde på: Nobelpriset instiftas, det som gjort Sverige berömt som vetenskapsnation i världen. Och nu då? Vad har egentligen hänt de senaste 30 åren, alltså sedan 1997, som är av samma magnitud som det som hände 1890-1920? Fundera själv. Vi har fått Internet, på gott och ont. Men rusar Internet egentligen framåt? Vi har slagits för internetprotokollet IPv6 i snart 15 år och i stort sett har inget hänt, trots att alla vet att IPv4 är dödsdömt. Snart är alla adresser slut och ingen mer kan få tillgång till Internet. Istället för att göra det uppenbara och anamma en större adressrymd, håller man på med konstgjord andning i form av NAT (Network Address Translation) och samlar ihop och återförsäljer de dyrbara återstående IPv4-adresserna. Datorernas utveckling har givit oss fantastiska möjligheter att skapa information i form av bild och video. Vi skapar information i aldrig tidigare skådad mängd. Och visst har Internet betytt en fantastisk möjlighet att sprida information och demokrati över världen? Vad är det vi skapar? Det har aldrig skapts så mycket nonsens, konspirationer, pseudovetenskap och falska nyheter som nu, avsedda för människor som inte är kapabla att förstå att det är lögner. Information vill vara fri, men är den för fri? Har vi inträtt i informationsbortkastaråldern? Är mobiltelefonen egentligen någon jätteframgång? Inte är den lika revolutionerande som elektriciteten, den trådlösa telegrafen, vaccinerna och aseptiken inom sjukvården. Från 1884 avancerade den svenska skolan och var ett tag världens i särklass bästa, men efter 1970-talet har kvaliteten sjunkit och idag går barn åter ur den svenska skolan utan att kunna läsa och räkna. Jag är emellertid övertygad om att artificiell intelligens kommer att bli något. En dag. När vi klarat av att definiera vad intelligens är, för det kan vi inte idag. AI är i varje fall inte en dum telefonsvarar-robot som knappt förstår vad man säger. Robotarna tar säkert också över. En dag. När de lärt sig gå i trappor. Allt var bättre förr!	SUNET, Nätbyggare: We have liftoff! Del 1 av 2. Whitepaper som beskriver hur man bygger landsomfattande optiska nät med 100 Gbps och möjlighet till hela 688 Tbps total kapacitet. Första delen beskriver den landsomfattande ringstrukturen. Läs mer! SUNET, Nätbyggare: We have liftoff! Del 2 av 2. Whitepaper som beskriver hur man bygger landsomfattande optiska nät. Denna del berättar om hur optisk routing med ROADM fungerar. Stamnätsnoder beskrtivs detaljerat. Läs mer! SUNET, Nätbyggare: We have liftoff, del 3 av 2. Whitepaper som beskriver hur ljuset på ett optiskt nät ser ut, olika våglängder, modulation, optiska komponenter och deras funktion. Den optiska transceivern studeras nära, både som komponent och som koppling på optiskt bord. Läs mer! SUNET, Nätbyggare: We have liftoff, del 4 av 2. Den optiska våglängsväxeln ROADM (Reconfigurable Optical Add-Drop Multiplexer) förklaras i detalj och dess inkoppling både i ett "hörn" i nätet, centralt i driftcentralen förklaras samt hur den bidrar till redundansen. Läs mer!
Nyhetschef och ansvarig utgivare: Jörgen Städje   |   Copyright © 2017 Techtext Media AB

Teknikaliteter.se är för närvarande en statisk prototyp. Dynamisk sida kommer.